Jag firar min namnsdag idag. Presenten till mig själv blir att kicka igång bloggen igen. Det har legat och grott inom mig ett tag och nu känns tiden mogen. Vad det blir här denna gång har jag ingen aning om. Säker en massa ytlig småborgerlig konsumtionsångest, djupa förvirrade tankar, inredningsdravel och en massa vardagstjat. Foto! Oj så kul, men ack så klurigt! Kul känns det i varje fall! Häng med igen alla söta.

Hej kära bloggen och fina läsare! Nu var det länge sedan mitt senaste inlägg och mycket har hänt sedan sist. Ni är fortfarande flera som är inne här dagligen och därför känner jag mig skyldig att berätta att jag och Lea lever och mår bra. Jag tänker inte gå in på några detaljer om varför det blev som det blev, jag vet knappt själv. Veckan efter tar jag le.

Provar på en egen domän. Får se hur det går. Jag sitter ute på baksidan bland alla stenar och gamla löv, men INGET skräp finns kvar! Det är tyst ute så när som att några barn sparkar boll vid ett hus brevid. Igår var vi och hämtade stolarna som vi fått av mor och far. Tack! Tack ni som var här det var trevligt. Hoppas skivan fungerar! Jag skriver om familj. Pratade precis med syster yster om att låna en släpkärr.

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Skulle ni säga att ett barn som är åtta-nio månader känner igen sin mamma, pappa, mormor, farmor? Vad tror du det gör med barnets tillit? Och tror du det är jättestor skillnad på om barnet är nyfödd, tre månader, åtta månader eller två år? Både personer och miljö. Vi jobbar dagligen med att bygga upp våra barns .